| |
| |
Sista skotten från Rödbergsfortet
och Bodens fästning 31 december 1997
|
Den 31 december 1997 avslutades en epok inom svensk försvarshistoria.
Rödbergsfortet som sista kvarvarande fort i krigsorganisationen
och Bodens fästning sköt den så kallade nyårssaluten.
Nyårssaluten blev ett populärnamn som innebar att tunga batteriets
4 st 12cm kanoner m/24 skulle skjuta upp huvudelen av den övningsammunition
som fanns kvar i fortet.
Militären med övningsledare Öv1. Göran Honkamaa
och en stab på 8 personer ordnade öppet hus för detta
tillfälle. Det var första gången som allmänheten
fick access till den mytomspunna fästningen. Intresset för
att få komma in i Rödbergsfortet översteg vida militärens
förväntningar det uppskattades att det var mellan 10 -15 000
personer som under nyårsaftonen ville in i fortet. Människor
kom med flyg från Stockholm ja till och med från Norge.
Besvikelsen var stor hos många som hade köat i timmar när
man tvingades utrymma fortet för den kommande skarpskjutningen.
För att råda bot på besvikelsen från de personer
som ej kom in så ordnade militären ytterligare öppet
hus någon vecka efter nyårssaluten.
|
Klickbara bilder

Väntan, väntan

Köerna ringlade nerför hela berget
|
Fortbesättningens nyckelpersoner var:
- Fortchefen Kn Henry Rova
- Pjäsgruppchef 1. pjäs Mj Mats Johansson
- Pjäsgruppchef 2. pjäs Mj Jerry Eriksson
- Pjäsgruppchef 3. pjäs Mj Dan Hagman
- Pjäsgruppchef 4. pjäs Mj Lars Johansson
- C Batteriplatsen Kn Seth Stoltz
- Skjutledare Mj Anders Nyström
- C Eldledningsgruppen Mj Göran Lindberg med signalisten Lt Börje
Lahti
- Vapenteknikern Kn K-Å Eliasson
- Utöver detta hade personal från hemvärnet i Boden
platser i alla pjäsgrupperna bl.a. som riktare, laddare, mekanismskötare.
- Ett stort antal frivilliga hjälpte till med allt från
mat till ammunition
|

Fortchef Henry Rova

C 1. pjäsgrupp Mats Johansson
(Säkkontrollant Tommy Karlsson i bakgrunden)
|
Eldöppnandet från Rödberget skedde mot ett målområde
i Vändträskåns dalgång på Bodens södra
skutfält. Ett skjutavstånd på ca 8,5 km.
Eldledningsgruppen var grupperad på den sk. hyllan på S
Bodsjöberget (där finns nu ett minnesmärke att beskåda).
|

"Monumentet" på S Bodsjöberget
|
Kl 12.00 startade programet för VIP gäster med dåvarande
C MB N Genlt Lars G Persson i spetsen. En kort förevisning av bandkanonen
genomfördes på körplanen nedanför berget därefter
visning av Rödbergsfortet, tal av Kommendanten i Bodens fästning
och så huvudnummret kl 13.30 skjutning med Rödbergets tunga
batteri. Skjutningen skulle avslutas med att Fortchefen Henry Rova kl
14.00 skulle avlossa sista skottet.
När mörkret kom på eftermiddagen ramades ceremonin in
genom att luftvärnsstrålkastare grupperade på Degerberget
och Rödberget tände upp och spelade med sina ljuskäglor
över och runt Bodens stad
|
|
Kl 1330 startade eldledningsgruppen, OA upp den historiska eldsignaleringen
med Rödbergsfortet, MA som synes sköts det 345 granater under
loppet av 30 minuter

3. tunga tolvan under eldgivning
|

M-blankett med den historiska eldsignaleringen
|
Dånet var öronbedövande när bredsida efter bredsida
sköts iväg mot målterrängen.
Personalen i pjästornen ficka arbeta mycket hårt för
att kunna hålla den takt som krävdes.

Hårt arbete i pjästornet
|

Pjästornen var fulla med granater och hylsor

Granater och hylsor i väntan på att transporteras
upp till övre tornrummet
|
Kl 14.11 trampade Henry Rova ned avfyrningspedalen på 3. tunga
pjäs.
Projektilens dån genom luften markerade det sista artilleriskottet
från Bodens fästning. Alla som medverkade i nyckelbefattningar
samt VIP gäster fick som minne av händelsen en polerad hylsa
från tunga pjäserna. På hylsan finns en graverad skylt
med texten "Bodens fästning 31/12 1997"

Den så kallade löparen på målmätplanet
Nålen utvisar målets läge
När Försvarsmakten lade ned Rödbergsfortet övertog
Statens Fastighetsverk förvaltningen av Bodens fästnings kärnanläggningar.
Stora delar av Bodens fästning är idag byggnadsminnesförklarad.
Största skyddet har Rödbergsfortet som skall bevaras både
exteriört och interiört. Åbergsfortet behålls
också med värme och ventilation igång. Dock är
all utrustning urtagen ur fortet.
Degerberget, Mjösjöberget och Gammelängsberget behålls
endast exterört. Detta innebär arr anläggningarna hålls
slyröjda mm men forten är miljösanerde och plomberade.
Till byggnadsminnesförklaringen hör också några
mindere mellanverk och skansar.
|

En nöjd fortchef
|