Sista skotten från Rödbergsfortet och Bodens fästning 31 december 1997

 


Den 31 december 1997 avslutades en epok inom svensk försvarshistoria. Rödbergsfortet som sista kvarvarande fort i krigsorganisationen och Bodens fästning sköt den så kallade nyårssaluten.
Nyårssaluten blev ett populärnamn som innebar att tunga batteriets 4 st 12cm kanoner m/24 skulle skjuta upp huvudelen av den övningsammunition som fanns kvar i fortet.

Militären med övningsledare Öv1. Göran Honkamaa och en stab på 8 personer ordnade öppet hus för detta tillfälle. Det var första gången som allmänheten fick access till den mytomspunna fästningen. Intresset för att få komma in i Rödbergsfortet översteg vida militärens förväntningar det uppskattades att det var mellan 10 -15 000 personer som under nyårsaftonen ville in i fortet. Människor kom med flyg från Stockholm ja till och med från Norge. Besvikelsen var stor hos många som hade köat i timmar när man tvingades utrymma fortet för den kommande skarpskjutningen.
För att råda bot på besvikelsen från de personer som ej kom in så ordnade militären ytterligare öppet hus någon vecka efter nyårssaluten.

 

 

Klickbara bilder



Väntan, väntan


Köerna ringlade nerför hela berget


Fortbesättningens nyckelpersoner var:

  • Fortchefen Kn Henry Rova
  • Pjäsgruppchef 1. pjäs Mj Mats Johansson
  • Pjäsgruppchef 2. pjäs Mj Jerry Eriksson
  • Pjäsgruppchef 3. pjäs Mj Dan Hagman
  • Pjäsgruppchef 4. pjäs Mj Lars Johansson
  • C Batteriplatsen Kn Seth Stoltz
  • Skjutledare Mj Anders Nyström
  • C Eldledningsgruppen Mj Göran Lindberg med signalisten Lt Börje Lahti
  • Vapenteknikern Kn K-Å Eliasson
  • Utöver detta hade personal från hemvärnet i Boden platser i alla pjäsgrupperna bl.a. som riktare, laddare, mekanismskötare.
  • Ett stort antal frivilliga hjälpte till med allt från mat till ammunition

 

 

 

 

 


Fortchef Henry Rova


C 1. pjäsgrupp Mats Johansson
(Säkkontrollant Tommy Karlsson i bakgrunden)


Eldöppnandet från Rödberget skedde mot ett målområde i Vändträskåns dalgång på Bodens södra skutfält. Ett skjutavstånd på ca 8,5 km.
Eldledningsgruppen var grupperad på den sk. hyllan på S Bodsjöberget (där finns nu ett minnesmärke att beskåda).

 

 



"Monumentet" på S Bodsjöberget


Kl 12.00 startade programet för VIP gäster med dåvarande C MB N Genlt Lars G Persson i spetsen. En kort förevisning av bandkanonen genomfördes på körplanen nedanför berget därefter visning av Rödbergsfortet, tal av Kommendanten i Bodens fästning och så huvudnummret kl 13.30 skjutning med Rödbergets tunga batteri. Skjutningen skulle avslutas med att Fortchefen Henry Rova kl 14.00 skulle avlossa sista skottet.
När mörkret kom på eftermiddagen ramades ceremonin in genom att luftvärnsstrålkastare grupperade på Degerberget och Rödberget tände upp och spelade med sina ljuskäglor över och runt Bodens stad

 


 

 

Kl 1330 startade eldledningsgruppen, OA upp den historiska eldsignaleringen med Rödbergsfortet, MA som synes sköts det 345 granater under loppet av 30 minuter


3. tunga tolvan under eldgivning

 

 




M-blankett med den historiska eldsignaleringen

 

Dånet var öronbedövande när bredsida efter bredsida sköts iväg mot målterrängen.
Personalen i pjästornen ficka arbeta mycket hårt för att kunna hålla den takt som krävdes.


Hårt arbete i pjästornet

 

 

 

 

 

 

 



Pjästornen var fulla med granater och hylsor


Granater och hylsor i väntan på att transporteras upp till övre tornrummet

 


Kl 14.11 trampade Henry Rova ned avfyrningspedalen på 3. tunga pjäs.
Projektilens dån genom luften markerade det sista artilleriskottet från Bodens fästning. Alla som medverkade i nyckelbefattningar samt VIP gäster fick som minne av händelsen en polerad hylsa från tunga pjäserna. På hylsan finns en graverad skylt med texten "Bodens fästning 31/12 1997"


Den så kallade löparen på målmätplanet
Nålen utvisar målets läge

När Försvarsmakten lade ned Rödbergsfortet övertog Statens Fastighetsverk förvaltningen av Bodens fästnings kärnanläggningar.
Stora delar av Bodens fästning är idag byggnadsminnesförklarad. Största skyddet har Rödbergsfortet som skall bevaras både exteriört och interiört. Åbergsfortet behålls också med värme och ventilation igång. Dock är all utrustning urtagen ur fortet.
Degerberget, Mjösjöberget och Gammelängsberget behålls endast exterört. Detta innebär arr anläggningarna hålls slyröjda mm men forten är miljösanerde och plomberade. Till byggnadsminnesförklaringen hör också några mindere mellanverk och skansar.



En nöjd fortchef

 

 

 

 

 

 

 

 

 

till startsidan